Här hyllar vi eldsjälar som har gjort stora och ovärderliga insatser för föreningen. Det kan vara personer som hjälpt oss med en stor seger eller som bidragit med sitt engagemang till föreningens arbete under en lång tid. De har hjälpt föreningen att bevara, återställa och skydda natur mot exploatering från många olika håll.

 

 

Olle Holmstrand.

”Andra kommer att kunna berätta om allt storartat denne miljökämpe åstadkommit genom åren. Jag vet ju att han till exempel som expert i teknisk geologi varit med och motat uranbrytning och andra miljöfarliga gruvprojekt runt om i landet. Själv hade jag glädjen att möta honom under min tid på Naturskyddsföreningens regionkansli, och nu på senare år i Risvedengruppen fått se hans kunnighet och vassa skrivelsepenna i aktion. En enastående person har vandrat vidare. Bilderna på Olle och det vackra solregnet är från en utflykt till Stora och Lilla Gettjärnet i september 2018. Det var en plats som Olles hjärta klappade extra för, och just denna dag råkade han fylla 75 år.” Text och bilder: Ola Freijd.

”Olle har varit en stor tillgång för naturvården på Falbygden och i Skaraborg. Hans kunnighet och engagemang har bidragit till att skydda och bevara natur och miljö i våra bygder. Redan på 1970-talet stod Olle tillsammans med bland andra Skövde miljöforum på barrikaderna och kämpade emot storskalig uranbrytning i Ranstad.

När hoten återkom i början på 2000-talet bidrog Olle med sitt kunnande i kampen mot exploatering av våra Västgötaberg.

Olle var ordförande i Lerums Naturskyddsförening och ledamot i Naturskyddsföreningen i Bohuslän, och med sin expertis deltog Olle i Naturskyddsföreningens Gruvarbetsgrupp.

Tillsammans skrev vi böckerna om uranbrytning i Sverige, och vi åkte runt i landet och informerade om uranbrytningens konsekvenser.

Olles arbete med Ryholms stormosse har lett till att en av Skaraborgs kvarvarande mossar har bevarats och kommer att återställas. Han har alltid återkommit till naturen på Falbygden och besökte den regelbundet. Olle var hedersledamot i Skaraborgs Naturskyddsförening och fick Naturskyddsföreningens hedersutnämnande, Silverfalken. Vi har förlorat en miljökämpe och en god vän.”

Jan Lindholm

Meddelande från riksstyrelsen som lästes upp på Olles begravning.

Det är med stor saknad vi på Naturskyddsföreningen minns Olle.

Det är också med stor värme vi minns Olle, det engagemang och driv som han förmedlade och att han så frikostigt delade med sig av sina kunskaper till alla. Genom Olles engagemang på krets- och länsnivå stärktes vår förening, både i det lilla och i det stora. Hans breda kompetens inom gruvområdet gjorde att han var mycket efterfrågad.

Genom Olles bortgång har Naturskyddsföreningen förlorat en stark kraft i naturens tjänst, en inspirationskälla och vän. Vi vill med dessa ord hedra Olle Holmstrands minne och fortsätta arbetet i Olles anda.

Med varma hälsningar,

Naturskyddsföreningens riksstyrelse

Barbara Sandell

Engagemang för natur och samhälle

Barbara Sandell, Åmål har stilla avlidit efter en tids sjukdom, i en ålder av 68 år. Barbara var hela sitt liv starkt engagerad i naturen, miljön och samhället. Hon växte upp på landet i Östergötland och Uppland, i nära kontakt med djur och natur. I sin ungdom var Barbara med i Fältbiologerna i Uppsala och i 4H. Barbara jobbade några år som avbytare på olika mjölkgårdar. Hon studerade sedan på Hälso- och miljövårdsprogrammet på Umeå Universitet där hon också engagerade sig i kampanjen mot kärnkraft inför folkomröstningen 1980. I Umeå fann hon sin livskamrat Jan. De bosatte sig mitt i naturen, i södra Dalsland, från 1985 i Rådanefors. Där föddes de tre döttrarna. Familjen bestod även av hästar, katter, bin, hönor och kaniner. Barbara gillade också trädgårdsodling, både det vackra och det ätbara.

Under hela livet höll miljöengagemanget och naturintresset i sig. Barbara arbetade många år som miljöinspektör i bl.a. Trollhättans kommun. Hon blev senare deltidsanställd i luftvårdsförbundet Luft i Väst, där hon skötte luftövervakning med hjälp av mätningar och beräkningar.

På fritiden engagerade sig Barbara under många år i Färgelanda naturskyddsförening. Hon medverkade i redaktionen för tidningen Natur på Dal och skrev ett flertal artiklar om naturen i Dalsland. Barbara ingick i styrelsen för Naturskyddsföreningens länsförbund Norra Älvsborg från mitten av 1990-talet och var där utbildningsledare och anordnade exkursioner och konferenser. Under en period var hon kassör och under en annan var hon ordförande. Barbara var också, på uppdrag av länsförbundet, sekreterare i Dalbergså/Holmsåns vattenråd. Hon var även några år medlem i Miljöpartiet och satt i kommunstyrelsen i Färgelanda.

Barbara trivdes i skog och sjö men även vid kusten och i fjällen. Rätt ofta var det bara hon och naturen, som när hon gjorde egna turer och övernattade under bar himmel på Kroppefjäll. Barbara lyckades också förena naturintresset med arbetet när hon 2006 startade egna firman ”Dalsland Naturguide”, med bäversafaris och naturvandringar som specialitet. Många har hon lärt att paddla tyst när kanoten närmar sig en bäverhydda och många har som belöning fått studera bävrar på nära håll. Några speciella naturupplevelser var när hon och Jan fick se varg på isen på Rådanesjön. En annan gång satt ett lodjur vid brevlådan.

När Barbara fyllde 50 år gjorde hon en resa till Equador i två månader, för att lära sig spanska och delta som volontär i ett naturvårdsprojekt. Senare valde hon bort flyg, av miljöskäl.

I mer än 30 år har Barbara varit med och dansat folkdans i Spelmän och dansare på Dal och blev med tiden dansledare. Barbara sjöng också med en mjuk, varm stämma och skrev några sångtexter, bl.a. om en speciell Vänerstrand söder om Åmål, dit Barbara ofta gick och ibland övernattade under bar himmel.

Under flyktingkrisen 2015 lärde Barbara känna flera nyanlända. En familj från Afghanistan kom att bli en del av Barbaras familj. Familjen utökades också genom att Barbaras och Jans dotterdotter föddes.

2018 flyttade Barbara och Jan till Åmål, efter att tillsammans med fyra vänner ha renoverat ett hus och bildat bostadsrättsförening. Barbaras firma avvecklades vid flytten men hon fortsatte att leda naturvandringar, med inslag av sagoberättande och musik.

Vi är tacksamma för Barbaras gärning och för att hon varit vår kamrat.
Styrelsen för Åmålsbygdens naturskyddsförening Claes Kannesten, Ingemar Andersson, Christer Boweden, Roger Gran och Renée Olsåker.

(Barbara avled 7 mars, begravning hölls 23 mars)

Leif Danielsson

Fine Leif Danielson, Risveden-nestorn, kär vän och skogsmentor, har vandrat vidare till de sälla vildmarkerna. Det är väldigt sorgligt.
Han saknas oss, men vi kan följa hans spår här på jorden – glädja oss åt Risvedenskogarnas många fina och viktiga naturreservat, och sända en tanke av tacksamhet till den vars långa och envetna kamp varit avgörande för att de alls kommit till stånd.

Leif ömmade för skogen, egentligen för all skog världen kring – han hade mött den i Kanada, Polen, Lettland och många andra platser. Men alldeles särskilt klappade hjärtat hans för Risveden, som han förälskat sig i redan under barndomens somrar. Och som han genom sin livstid fått se förvandlas, från en i stora delar väglös vildmark, bit för bit mot ett nutidsenligt skogsindustrilandskap, sönderhackat av skogsbilvägar och kalhyggen.

Det blev en kapplöpning med tiden och skogsmaskinerna att försöka rädda åtminstone bitar av det fina till framtida generationer – av människor såväl som tjädrar, spillkråkor, rara mossor och skogens alla övriga släkten. I en tid som utmärker sig av blindhet inför de livsavgörande sambanden i naturen, svarade Leif med känslighet, nyfikenhet och en självklar solidaritet med allt levande.

Lyckligtvis stod han inte ensam i kampen. Det har varit olika samarbeten genom åren, och de två senaste decennierna har det hetat Risvedengruppen – en informell aktionsgrupp som uträttat storverk vid att värna Risvedens gömda skatter. Olle Holmstrand från Lerums Naturskyddsförening, Ingvar Andersson från Alingsås, och Leif från Ale, har som representanter från var sin av de tre Risveden-kommunerna utgjort ledartrojkan. Och vi som varit engagerade i gruppens arbete, har med glädje låtit oss smittas av Leifs kunnande och kämpaglöd!

Och nu, när vi följer de blå prickarna som markerar vandringsledernas vindlande väg genom reservaten, ska vi veta att det bokstavligen är Leif Danielsons rygg vi tar genom terrängen. Han kände skogarna utan och innan och var den som stakade ut stigarna som sedan trampats av så många. Till för ett par år sedan var han också tillsynsman åt Västkuststiftelsen som förvaltar reservaten.

Jag mötte Leif första gången hösten 2017, och sedan dess har vi besökt Risveden många gånger tillsammans, upplevt och pratat, och jag har fått ösa ur hans stora kunskap, om Risveden och om naturen. Det kommer att bli tomt framöver, när alla nya frågor dyker upp!

Text och bilder från Ola Freijd som också är aktiv i Risvedengruppen

Naturarvets insamling till minne av Leif:
”Leif sa alltid att paradiset måste vara här på jorden, det är ju så fint. Han förstod inte hur man kunde vilja förstöra det. Därför försökte han rädda så mycket han kunde under sitt liv. Det var ofta han sa med entusiasm: ”nu har jag en ny skog på gång”. Han kämpade verkligen för skogen in i det sista. Han var våran hjälte!”

”Till minne av Leif önskar vi att minnesgåvor samlas in för att öronmärka en yta i Ullersjöbäckens gammelskog. Den ytan kommer genom Naturarvet att bevaras för evigt, som en del i det nödvändiga engagemanget för livet på jorden.”