Idag, lördagen den 22 maj, är Biologiska mångfaldens dag. Tidigare var det inte så många som tänkte på den saken. Idag är det kanske lite annorlunda. Förståelsen av att vår planet inte mår särskilt bra har spridit sig över hela världen.
Greta Thunbergs insats har varit ovärderlig. En svensk ung kvinna läxar upp världens ledare om klimatförändringen. Och de lyssnar. Och vi lyssnar. Och vi börjar förstå vad det handlar om.
Klimatkrisen är här och den kan vi inte vaccinera oss emot. I Sverige börjar också allt fler oroa sig över detta och i en ny undersökning visar det sig att sex av tio svenskar nu känner oro för klimatkrisen jämfört med fyra av tio för ett år sedan. En av tre är oroad över förlusten av biologisk mångfald. Det börjar röra på sig.
I Asien är uppvaknandet ännu tydligare. Medvetenheten har ökat med 190 procent i Indien och med 88 procent i Pakistan. Enligt Världsnaturfonden sker den snabbast i snabbt växande ekonomier där människor mer akut känner av effekterna av avskogning, ohållbart fiske, utrotning av arter och utarmade ekosystem.
Men vad kan vi då göra i Strömstad? En enkel men effektiv och även ekonomiskt hållbar åtgärd är att sluta med att kalhugga stora skogsområden och gå över till ett mer skonsamt sätt att förvalta genom gallring. Detta skulle innebära att den biologiska mångfalden skulle öka, skogen skulle bättre klara av torka och insektsangrepp, stormar och skogsbränder. Vi skulle slippa se alla dessa kalhyggen och vi skulle kunna glädja både oss själva och kommande generationer genom att ha ett attraktivt och miljövänligt landskap med ett rikt växt- och djurliv.
Man behöver i dag bara göra en resa från Blomsholm till Näsinge för att se vad det handlar om. Det är delvis en resa genom ett landskap som påminner om en krigszon.
Sveaskog som vi alla äger är Sveriges största skogsägare. De har redan insett vad som behövs om vi skall ha en framtid. Bolaget lanserar nu en ny inriktning för hållbart skogsbruk med bl.a. hyggesfria skogsbruksmetoder för att nå de svenska miljömålen. Det är givetvis något som även Strömstads kommun bör införa. Det är svårt att finna några argument för att inte göra det. Skogarna är ju oerhört viktiga för att hejda klimatkrisen. Greenpeace har påpekat att det norra barrskogsbältet där en stor del av Sveriges skogar ingår, binder mer koldioxid än alla världens regnskogar tillsammans.
Så, kan man tänka sig att Strömstads politiker tar ett stabilt tag i denna fråga och sällar sig till de kolleger i övriga Sverige som redan bestämt sig för att aktivt arbeta för att främja en biologisk mångfald?
Strömstad har idag 882 hektar produktiv skogsmark som kan förvaltas på ett sätt som innebär en fantastisk insats för ett levande och attraktivt landskap och ett definitivt adjö till alla sterila granplantager med död undervegetation.
Vore inte det något att applådera?
Lars Georgsson