Nu på söndag den 19 september är det kyrkoval. En begivenhet som är förbehållen nära sex miljoner röstberättigade svenskar som är medlemmar i Svenska kyrkan. En av de viktigaste frågorna är glädjande nog förvaltningen av skog.

För första gången ifrågasätts kyrkans sätt att sköta sitt enorma skogsinnehav. Det är på drygt 400 000 hektar vilket gör Svenska kyrkan till landets femte största skogsägare efter bolagen Sveaskog, SCA, Holmen och Statens fastighetsverk.

Skogen ingår i det som kallas prästlönetillgångar och dessa har hittills skötts med största möjliga avkastning som rättesnöre. Den senaste tiden har Svenska kyrkan på flera håll dock kritiserats för sitt sätt att bruka skogen. Trakthyggesbruk, med andra ord kalhuggning, tillämpas i många fall där kyrkans skog avverkas.

Det visar sig att av de avverkningsanmälningar som lämnats in av Svenska kyrkan i norra Sverige de senaste fem åren, gäller hela 40 procent så kallade kontinuitetsskogar – skogar som aldrig tidigare kalavverkats och betraktas som mycket värdefulla och allt mer sällsynta.

Även här i Strömstad har kyrkan ett avsevärt skogsinnehav vars förvaltning borde anpassas på ett sätt som gör att vi slipper se fler kalhyggen inom kommunen. Dessvärre har man som röstande här ingen möjlighet att påverka den saken eftersom de kandidater till kyrkofullmäktige som finns på de två lokala listor man kan välja från inte behövt konfronteras med frågeställningen. För valet till kyrkomötet och stiftsfullmäktige är det lite bättre. Där har tolv så kallade nomineringsgrupper tillfrågats av Naturskyddsföreningen om hur de ser på skogsförvaltningen.

De flesta har uttalat sig mångordigt, men nogsamt glidit runt ordet kalhygge i sina svar. De enda som klart tagit ställning mot kalhyggen i valet till stiftsfullmäktige som hanterar skogsförvaltningen är Miljöpartister i Svenska kyrkan De Gröna, Vänstern i Svenska kyrkan och Himmel och jord.

Frimodig kyrka svarar att skogsavverkning bör ske med varsamhet om biologisk mångfald och naturskönhet som väcker förundran och tillbedjan inför Skaparen. Det kan man möjligen tolka som att kalhyggen bör bannlysas. Det betyder att det i valet till stiftsfullmäktige finns åtminstone fyra grupperingar som talar klarspråk när det gäller kalhyggen.

Med lite tur kan kanske den inställningen också sippra ner till kyrkofullmäktige i Strömstad på samma sätt som skett när det gäller det kommunala skogsinnehavet.

För styrelsen i Naturskyddsföreningen i Bohuslän

Lars Georgsson

Strömstad