I kommunens underlag till kommunfullmäktiges politiker finns inget redovisat om varken dagens eller planerade utsläpp. Konsekvenserna har inte analyserats varken ur hälso- eller natursynpunkt. Ökad försurning, mindre jordbruksskördar, skogsdöd, sämre fiske är bara några aspekter som borde ha redovisats.
Klimateffekterna är överhuvudtaget inte nämnda. Lysekil som är en kustkommun kommer givetvis också att drabbas. Om havet stiger bara 3-4 meter så får det omfattande konsekvenser. Jämför med grannkommunen Uddevalla som planerar en invallning av huvudorten för närmare 1 000 miljoner. Bränder, översvämning är tillsammans med ett otal andra negativa effekter sådant som kan drabba Lysekil.
Vi invånare får sedan andas in detta direkt i lungorna eller så kommer ämnena in i kroppen då vi äter livsmedlen som producerats i Bohuslän. Exempelvis kan nämnas att en del av Preems utsläpp faller ned runt och i Kärnsjön. Denna sjö är Lysekils och Munkedals dricksvattentäkt.
Dagens miljömål blir allt viktigare. Mål finns på global, europeisk, svensk och kommunal nivå. Ingenting finns nämnt om Parisavtal och andra överenskommelser om klimatet. Dessa mål borde ges väsentlig betydelse i en kommunal skrivelse till regeringen. Tyvärr finns ingenting nämnt om detta i kommunens yttrande.
Lysekils kommuns inställning till det allvarliga läget för klimatet är således bekymrande. Några få arbetstillfällen, som ännu inte finns, bör absolut inte få väga tyngre än att snabbt minska användningen av fossila bränslen.
Miljölagstiftningen blir allt hårdare. I Sverige har vi miljöbalken som huvudlag på miljöområdet. Som speciallagstiftning har vi en klimatlag. Men redan i grundlagens portalparagrafer anges särskilt att det allmänna ska trygga rätten till goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt anges att det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.
Enligt lagar och regler har således Lysekils kommun skyldighet att värna livsmiljön för alla kommunens invånare. Enskilda företag får inte gynnas som exempelvis Preem.
Preems utbyggnad av raffinaderiet är en av Sveriges mest ifrågasatta investeringar. Inte minst för att oljan nu ska fasas ut. Det är således obegripligt hur Lysekils kommun kan ta så lättvindigt på en sådan här miljöskadlig verksamhet.
Effekten på människor och natur är betydande, vilket gör att alla larmklockor ringer. Då väljer Lysekils kommun att lägga locket på och hindra all insyn och diskussion.
Det är inte givet att en utbyggnad ger några ekonomiska fördelar för Lysekils kommun. Preem som bolag skattar inte i Lysekil. Ägaren av raffinaderiet skattar varken i Sverige eller i Europa. I stället är det Lysekils kommun som får stå för betydande kostnader. Nu senast köptes ett större markområde för nio (9) miljoner kronor som ska användas till bostäder i samband med utbyggnaden.
Politikerna i Lysekils kommunfullmäktige får nu fatta beslut på tyckande och inte på fakta. Det ger aldrig bra långsiktiga beslut.
Inge Löfgren
Ordförande i Lysekil-Munkedals Naturskyddsförening